thesungoesup

Du&jag, vi föralltid.
Ha, det ordet borde inte finnas. Du försvinner bara längre och
längre bort ifrån mig, ändrar din personlighet totalt.
Tänk, när jag kunde vända mig till dig, ialla lägen.
När du kom med råd, pratade allvar med mig, ställde upp.
Minns du verkligen inte?

Du&jag finns inte mer, vi växer och mognar, men nog trodde
jag att du skulle finnas kvar hos mig. Men på senaste tiden, har jag
nog insett att det aldrig kommer bli som förut mellan oss.

Saknar den där glada, tuffa och självsäkra tjejen.
Vem är du nu? Inte ens jag kan svara på det och jag stod dig närmast.

Det gör ont, riktigt ont.